Skräppost – Medborgarens faktabok om havens nedskräpning

Nedskräpningen av haven är ett globalt problem. Skräpet i havet känner inte till några landsgränser och problemen de orsakar påverkar alla människor, organismer och habitat längs Östersjöns kust.

Håll Skärgården Ren rf

1. Projektets namn + organisationen bakom projektet

Skräppost – Medborgarens faktabok om havens nedskräpning Håll Skärgården Ren rf

2. Beskrivning av problemet

Nedskräpningen av haven är ett globalt problem. Skräpet i havet känner inte till några landsgränser och problemen de orsakar påverkar alla människor, organismer och habitat längs Östersjöns kust.

Nedskräpningen av haven och de miljöolägenheter det orsakar undersöks som bäst runtom i världen. För Östersjöns del är det spridd information som samlats in under några av de senaste åren. Den första jämförbara utredningen av nedskräpningen av stränderna mellan länderna runt Östersjön blev klar 2013. Resultaten i den utredningen visar för de finländska strändernas del att:

  • Största delen, hela 75 procent, av allt strandskräp består av plast eller cellplast.
  • Stränder i närheten av städer är märkbart mer nedskräpade än stränder i naturtillstånd avsides belägna från bosättningscentra
  • Skräp som har att göra med mat och dryck (flaskkorkar, matförpackningar, engångsbestick, engångsmuggar) är vanligast förekommande på stränderna näst efter obestämbart plastskräp.

Globalt har man uppskattat att fastän skräpets ursprung varierar från område till område, så kommer största delen av skräpet som hamnar i havet från land och bara en liten del har sitt ursprung på havet såsom från fartygstrafik. Detta ser ut att stämma in även på Finland, där man observerade att en förhållandevis stor del av skräpet på stränderna kunde relateras till folkets vardagsliv och den s.k. "take away"-livsstilen.

Massmedia i Finland och runtom i världen har energiskt tagit sig an nedskräpningen av haven och emellanåt även förmedlat vilseledande information och målat upp skräckbilder. Diskussionen om nedskräpningen av havsmiljön runt Östersjön har bara börjat och nu är det rätt tid att sätta all fakta på rätt plats och presentera rätt slags verktyg som vi kan använda för att tillsammans lösa problemet. Var och en kan redan med små insatser påverka och vara med och minska problemet med nedskräpningen av haven.

3. Vad är projektets mål?/Hur ser er lösning ut?

Nedskräpningen skiljer sig från många andra faktorer som hotar Östersjöns existens genom att medborgarna själva på många olika sätt kan påverka med sina egna handlingar. Poängen med projektet är att sprida kunskap och därigenom förbättra situationen för havsmiljön. Vi vill sprida kunskapen speciellt till unga, från högstadieåldern till föräldrarna. Länderna i verkningsområdet för såväl Östersjökonventionen (HELCOM) som konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR) har i sina regionala handlingsprogram mot nedskräpning lyft 1 Östersjöprojektet fram information som en av de viktigaste åtgärderna för att minska nedskräpningen. Målet med bokprojektet är att sprida aktuell information om nedskräpningen av haven och att ge medborgarna verktyg för att själva kunna minska nedskräpningen och dess inverkan på havet.

4. Hur bidrar projektet till att förbättra Östersjöns tillstånd?

Den planerade boken innehåller ett strukturerat kunskapspaket om den nuvarande situationen för nedskräpningen av Östersjön och om särdragen i Östersjöns känsliga ekosystem. Boken beskriver skadeverkningarna från nedskräpningen ur såväl havsorganismernas som medborgarnas synvinkel och ger verktyg med vilka man kan förbättra situationen. När man har läst boken har man fått kunskap om nedskräpningen av Östersjön, så som vi i dag känner till den. Läsaren har även fått veta hur våra olika val och konsumtionsvanor inverkar på nedskräpningen både direkt och indirekt och speciellt hur man själv kan påverka saker och ting. Boken vill uppmuntra var och en att börja göra något nu för att stoppa nedskräpningen av Östersjön.

Röstningen har nu stängts.

Andra deltagare från år 2015

Bättre kvävering vid reningsverken

Kväve orsakar många slags skador i Östersjön. Ammoniumkväve är giftigt för organismer och förbrukar syre. Nitratkväve igen orsakar övergödning av havet.

Rädda Täktbukten

Täktbukten vid Hangö udd är som ett Östersjön i miniatyr: ett grunt sjöbäcken, som människan har misshandlat i årtionden.

Östersjöpusslet

För att lyckas med att förbättra Östersjöns tillstånd behövs ett samarbete mellan olika aktörer och kunskap om värdet av arbete på gräsrotsnivå.

Östersjö-ambassadörsbesök i skolor

Många känner inte till hur vacker och polymorfisk Östersjönaturen och dess ekosystem är. Syftet med projektet är att öka kunskapen och medvetenheten om Östersjön och hjälpa till att skapa en relation till havet.

Stoppa organismer mekaniskt

I Östersjöområdet växer det alger och havstulpaner på båtbottnarna och detta försöker man förhindra genom att använda miljöskadliga antifouling-bottenfärger.

Av barn, för barn

För tillfället fokuserar man i undervisningen om Östersjön på miljöproblem. Detta ger ett dystert intryck och gör inte barnen motiverade att lära sig.

Östersjöveckan 2016

Munkkiniemen yhteiskoulu ligger ett stenkast från Munksnäs strand. Östersjön är vår närmiljö, som vi vill bevara välmående.

#ihanaitämeri

Utmaningen är givetvis Östersjöns tillstånd, att förhindra övergödning och genom detta skydda artbeståndet och givetvis även möjliggöra rekreationsanvändning även i framtiden.

Skärgårdshavets Närfiskprojekt

Övergödningen som beror på alltför stor mängd näringsämnen är ett av de största problemen för Östersjön och Skärgårdshavet.

Barnens Östersjöprotest 2016

Barnens åsikter får för lite utrymme i samhällsdebatten och därför väger deras perspektiv lätt i beslutsprocesserna. En följd av detta är att långsiktiga konsekvenser av miljöpolitiska beslut glöms bort.

Anläggning för kväverening

Som ett resultat av vattenbruksanläggningar i Skärgårdshavet, såsom fiskuppfödning, hamnar extra näringsämnen i havet. I havet orsakar näringsämnena till exempel en för stark tillväxt av alger längs stränderna.