Skärgårdshavets Närfiskprojekt

Övergödningen som beror på alltför stor mängd näringsämnen är ett av de största problemen för Östersjön och Skärgårdshavet.

John Nurminens Stiftelse

1. Projektets namn + organisationen bakom projektet

Skärgårdshavets Närfiskprojekt – John Nurminens Stiftelse

2. Beskrivning av problemet

Övergödningen som beror på alltför stor mängd näringsämnen är ett av de största problemen för Östersjön och Skärgårdshavet. Tecken på övergödningen är bl.a. de blågröna algerna varje sommar och grumligt vatten. Övergödningen kan minskas genom att minska mängden näringsämnen, kväve och fosfor som hamnar i Östersjön. Karpfisken har dragit nytta av övergödningen och växt till sig vid kusten. De allt fler karpfiskarna konkurrerar med ekonomiskt viktigare fiskarter om näring och livsutrymme i Östersjön. Effektivt fiske av karpfisk kunde förbättra fiskarnas tillväxt och även ge mer utrymme för rovfisk och således jämna ut fiskebeståndet. Det saknas dock forskning om de mer omfattande effekterna av fiske i underhållssyfte på miljön i Östersjön. Det finns få sätt att återvinna de näringsämnen som redan finns i havet på landbacken. Fiske är ett effektivt sätt att återvinna näringsämnen ur havet till nyttoanvändning. Enligt uppskattningar avlägsnar fiske årligen cirka 600 ton fosfor ur havet i Finland. Fosfor är i nyckelroll då blågröna alger bildas. Även om första prioritet vid bekämpning av övergödning är att minska den externa näringsbelastningen på vattendragen är det möjligt att med fiske inriktat på karpfisk eliminera en betydande mängd näringsämnen ur det marina ekosystemet samt stärka näringsströmmarna från havet till landbacken och på så vis komplettera åtgärder på landbacken för att minska näringsbelastningen. Idag saknas en marknadsmässig väg för karpfisken till finländarnas matbord. Importerad odlad fisk är en belastning både för klimatet och för Finlands bytesbalans. Ökad uppskattning för karpfisken och mer inhemsk fisk på finländarnas matbord, exempelvis hos storköken, skulle samtidigt främja återvinningen av näringsämnen och öka utbudet av inhemsk fisk för konsumenterna. Det traditionella kustfisket är även en viktig del av en levande kultur vid Skärgårdshavet.

3. Vad är projektets mål?/Hur ser er lösning ut?

Inom projektet fiskas karpfisk som är underutnyttjad (t.ex. braxen och mört) i Skärgårdshavet och näringen i fisken kommer till nyttoanvändning som människoföda. De biströmmar till råvaran som uppkommer, såsom fiskrens, strävar man efter att utnyttja i livsmedelskedjan som fisk- eller svinfoder eller inom energiproduktion. I första hand strävar man efter att skapa en bestående livsmedelskedja inom landet samt efterfrågan på karpfisk bland storkök och konsumenter för fiskprodukter innehållande karpfisk. För att säkerställa att fisket är ekologiskt och socialt hållbart har man inom projektet begränsat fisket till karpfisk och uteslutit utrotningshotade arter och rovfisk. Samtidigt riktas fångsten till ställen som inte äventyrar den vandrande fiskens rutter. Projektet förverkligas med så stor transparens som möjligt. Fisket övervakas och man informerar öppet om hur projektet fortskrider. Man håller kontakten med samtliga intressenter och deras åsikter hörs både i planeringen och vid genomförandet av projektet. Projektet förverkligas i två skeden. I det första skedet skapas en fungerande produktionskedja i Åboregionen tillsammans med samarbetsparterna inom projektet. Målet är att stöda uppkomsten av en lokal marknad för närfiskprodukter och samtidigt skapa sig en uppfattning om möjligheter, utmaningar och centrala flaskhalsar för verksamheten. I det andra skedet av projektet utvidgas produktionen av närfiskprodukter och marknadsföringsområdet stegvis, bland annat till att omfatta storköken i huvudstadsregionen. Dessutom inkluderas företag inom livsmedelsbranschen och handeln i produktutvecklingen. Tillsammans med dessa utarbetas även en detaljerad plan för konsumentmarknadsföring av slutprodukterna och produkterna testas på konsumentmarknaderna. Inom projektet strävar man efter att skapa en bestående efterfrågan på produkterna bland konsumenterna. Parallellt med projektet kommer man även att genomföra en separat vetenskaplig undersökning. Syftet med undersökningen är att inhämta information om effekterna av karpfiske på fiskbeståndet i kustområdet samt om övriga eventuella ekologiska påföljder.

4. Hur bidrar projektet till att förbättra Östersjöns tillstånd?

Livsmedelsproduktion är en av de verksamheter som förorsakar störst näringsbelastning på Östersjön och Skärgårdshavet. Skärgårdshavets Närfiskprojektet ökar medvetenheten bland konsumenterna om sambandet mellan livsmedelsproduktion och skyddet av vattendragen och förbättrar bilden av inhemsk fisk som livsmedel. Dessutom stöder projektet den lokala primärproduktionen av livsmedel genom ökad sysselsättning och ökade inkomster och investeringar och leder till kommersiella innovationer även inom utnyttjandet av den delen av fångsten som inte kan användas inom livsmedelsproduktionen: karpfisk används som fisk- eller svinfoder och retentatvatten från biogasning som gödsel. I Östersjön och Skärgårdshavet erhålls de största fördelarna 1) genom att avlägsna näringsämnen i fiskbiomassan i ekosystemet som helhet och 2) återvinna näringsämnena för nyttoanvändning i form av etisk produktion av närmat, vilket för sin del även minskar övrig verksamhet som innebär en belastning på Östersjön, såsom högeffektiv produktion av kött och uppfödning av djurfoder samt import av foder. En potentiell fördel är även en balansering av fiskbeståndet vid kusten. Yrkesfiske som näringsgren bidrar i sig till en betydande återvinning av näringsämnen från hav och insjöar till landbacken. Att inkludera underutnyttjad fisk i livsmedelsproduktionen ökar för sin del lönsamheten och stärker kontinuiteten hos denna traditionella näringsgren i skärgården.

Röstningen har nu stängts.

Andra deltagare från år 2015

Bättre kvävering vid reningsverken

Kväve orsakar många slags skador i Östersjön. Ammoniumkväve är giftigt för organismer och förbrukar syre. Nitratkväve igen orsakar övergödning av havet.

Rädda Täktbukten

Täktbukten vid Hangö udd är som ett Östersjön i miniatyr: ett grunt sjöbäcken, som människan har misshandlat i årtionden.

Skräppost – Medborgarens faktabok om havens nedskräpning

Nedskräpningen av haven är ett globalt problem. Skräpet i havet känner inte till några landsgränser och problemen de orsakar påverkar alla människor, organismer och habitat längs Östersjöns kust.

Östersjöpusslet

För att lyckas med att förbättra Östersjöns tillstånd behövs ett samarbete mellan olika aktörer och kunskap om värdet av arbete på gräsrotsnivå.

Östersjö-ambassadörsbesök i skolor

Många känner inte till hur vacker och polymorfisk Östersjönaturen och dess ekosystem är. Syftet med projektet är att öka kunskapen och medvetenheten om Östersjön och hjälpa till att skapa en relation till havet.

Stoppa organismer mekaniskt

I Östersjöområdet växer det alger och havstulpaner på båtbottnarna och detta försöker man förhindra genom att använda miljöskadliga antifouling-bottenfärger.

Av barn, för barn

För tillfället fokuserar man i undervisningen om Östersjön på miljöproblem. Detta ger ett dystert intryck och gör inte barnen motiverade att lära sig.

Östersjöveckan 2016

Munkkiniemen yhteiskoulu ligger ett stenkast från Munksnäs strand. Östersjön är vår närmiljö, som vi vill bevara välmående.

#ihanaitämeri

Utmaningen är givetvis Östersjöns tillstånd, att förhindra övergödning och genom detta skydda artbeståndet och givetvis även möjliggöra rekreationsanvändning även i framtiden.

Barnens Östersjöprotest 2016

Barnens åsikter får för lite utrymme i samhällsdebatten och därför väger deras perspektiv lätt i beslutsprocesserna. En följd av detta är att långsiktiga konsekvenser av miljöpolitiska beslut glöms bort.

Anläggning för kväverening

Som ett resultat av vattenbruksanläggningar i Skärgårdshavet, såsom fiskuppfödning, hamnar extra näringsämnen i havet. I havet orsakar näringsämnena till exempel en för stark tillväxt av alger längs stränderna.