Allas hjälp behövs - Östersjön är allvarligt sjuk

08.05.2016

Den varma och vindstilla högsommaren 2014 kunde ha blivit den perfekta sommaren som alla finländare drömmer om. Men speciellt i vår vackraste skärgård förstördes stämningen totalt av den chockerande gröten av blågrönalger. Man kunde inte simma, utsikten och lukten i hamnvikarna var kväljande. Det var som en ond dröm, förutom att den var sann. I år har sommaren inte bjudit på samma väder men likväl ljuder larmen om algsituationen. Nedan beskriver vi vad som händer, varför det händer och hur vi alla kan hjälpas åt för att göra något åt det.


Glädjedödaren den blågröna algen
Ungefär hälften av algmassan i Östersjön om somrarna är blågrönalger. Den blåa gröten bildas först då bakterierna dör, på havsytan syns algerna till en början som gulaktiga partiklar vars färg ändras åt det gröna hållet då partikelmassan blir tjockare. Cyanobakterierna, eller blågrönalgerna som de också kallas, är ett symtom på den alltmer utbredda övergödningen av Östersjön, samt är anledningen till att vattnet blir grumligt och att de marina organismerna utarmas. Levnadsvillkoren som Östersjön kan erbjuda håller på att förändras till omöjliga för alltfler växter och fiskarter. 


Blågrönalger bildas av fosfor och kväve
Cyanobakterier behöver fosfatfosfor samt kväve för att föröka sig. Det kväve som behövs tas ur kvävgas som det finns obegränsat av i atmosfären och som upplösts i vattnet. Näringsbelastningen och eutrofieringen av Östersjön började accelerera redan på 1950-talet. Samtliga länder som gränsar till Östersjön bär skulden för denna ekologiska katastrof som utvecklats i all tysthet. Avloppsvattnet från Östersjöns kuststäder hamnade under flera årtionden direkt i Östersjön utan att renas. Jordbruket och den ökade användningen av konstgödsel har bidragit till den ökade belastningen, liksom den explosionsartade ökningen av trafikmängden. 


Minskad mängd syre
En fjärdedel av det kväve som blågrönalgerna behöver, serveras dem genom luftföroreningar. Fosfor hamnar i denna förödande ekvation till följd av utsläpp till vattendragen. Kvävebelastningen i Östersjön leder till ökad algproduktion och följderna blir syrefattiga djupvatten. Minskad mängd syre leder i sin tur till ökad fosforbelastning, vilket skapar skrämmande goda odlingsförhållanden för blågrönalgerna. För att få stopp på blågrönalgerna krävs en betydande nedskärning av dess två ”råmaterial”, kväve och fosfor, i vår miljö.


Fakta om blågrönalger:

  • Blågrönalger eller cyanobakterier kan leva som enskilda bakterier eller bilda kedjeliknande partikelansamlingar. Även om blågrönalger till sin struktur inte är alger, kan de precis som växter assimilera och producera syre.
  • För att blomning av blågrönalger ska uppstå behövs fosfatfosfor från vatten samt kväve från atmosfären.
  • Blågrönalger trivs i sol och värme över 15 grader.
  • Blågrönalgerna går från gulaktiga partiklar till att bilda en grönaktig gröt som slutligen blir en blåaktig stinkande massa på stränderna.
  • Det finns vissa giftiga arter av blågrönalger som kan vara skadliga för levern och centrala nervsystemet. Samma art kan till och med förekomma både som giftiga och icke-giftiga.
  • Var och en bör ta i beaktande att där det förekommer stora mängder av blågrönalger är sannolikheten stor för att de kan vara giftiga.
  • För djur, såsom hundar och kor, kan giftiga blågrönalger vara dödliga.